Fattigdom är relativt

Uppdrag granskning kom ut med ett program där man granskade barnfattigdom, och då främst Rädda Barnens uppgifter om att barnfattigdomen i Sverige. ”I filmen som visades i samband med kampanjen Black uppgav Rädda barnen att det 2011 fanns 220 000 fattiga barn i landet. Barn, som enligt kampanjen inte kunde äta sig mätta.” Skriver Uppdrag granskning.

Detta har självklart lett till en storm av kommentarer på internet och i media.

Susanna Alakoski skriver ett bra inlägg om frågan på Dagens Nyheter. Fatima Åsard, verksamhetsledare till Fryshusets satsning ”Barn till Ensamma Mammor”, blir omskriven i Svenska Dagbladet:

”Hon förutspådde att debatten skulle sluta i pajkastning kring frågan om man verkligen har det tillräckligt eländigt i Sverige för att ha rätt att kallas fattig.”

Hon har ju självklart rätt, man ska fokusera på de barn som faktiskt behöver hjälp och inte på statistik. Det ska inte spela roll om det är 100 eller 1000 barn som behöver hjälp, de ska få den oavsett.

Fattigdom är självklart väldigt relativt och personligen anser jag att man inte kan mäta fattigdom i ett land som Sverige. I alla fall inte helt korrekt. FN:s definition av fattigdom kan ses i deras mål:

  • ”Halvera andelen människor som lever på under 1 USD per dag – de som räknas som extremt fattiga (mätt från år 1990 fram till 2015).
  • Ge alla människor, inklusive kvinnor och unga som ofta diskrimineras, möjlighet till en anställning med drägliga arbetsförhållanden. Det innebär att de ska ha möjlighet till lönearbete med anständiga villkor.
  • Halvera andelen människor som lider av hunger och kronisk undernäring (mätt från år 1990 fram till 2015).”

Detta är dock svårt att tillämpa i Sverige eftersom man ofta inte har samma nivå av fattigdom här som i så kallade utvecklingsländer. I Sverige kan man känna sig utanför om man inte har samma inkomst som personer i sin omgivning. Man kan känna sig utanför och mindervärdig trots att man har mat på bordet och kläder på kroppen. I Sverige måste man utgå mer från hur folk känner sig, och hur mäter man det?

Maskroskvinnan skriver om sin egen barndom och Marika Lindgren Åsbrink skriver i Dagens Arena om vad det innebär att växa upp i fattigdom.

Rädda Barnen har i efterhand sagt att deras siffror inte stämmer och har även gått ut med ett svar till Uppdrag granskning.

2 thoughts on “Fattigdom är relativt

Kommentera