Klimatångest och media

Svenska Dagbladet skriver idag att 80% av Sveriges ungdomar har klimatångest. I artikeln står det bland annat:

”Oron för klimatfrågan har redan fått nästan hälften av de unga (46 procent), att ändra sitt beteende enligt undersökningen. De har valt att åka mindre bil, flyga mindre, cykla mer, åka mer kollektivt, äta mindre kött och konsumera mindre. Nästan 38 procent procent säger sig vara villiga att offra en Thailandsresa och 35 procent kan tänka sig att inte shoppa kläder på ett år, för klimatets skull.”

Detta kombineras med krav på att politikerna måste agera nu, för ungdomarnas skull, och att ”Det vore fullt tekniskt och ekonomiskt möjligt att redan nu ta beslut på 100 procent förnybar elproduktion till år 2030 och hundra procent förnybar energi till år 2050.” Helhetsintrycket blir av en artikel som istället för att uppmuntra till förändring dömer politiken och gör offer av ungdomarna.

Sanna Rayman, också för Svenska Dagbladet svarar med en intressant kommentar:

  • ”62 % av Sveriges unga kan inte tänka sig att offra en Thailandsresa för klimatets skull.
  • 65 % kan inte tänka sig att avstå från klädshopping under ett år för klimatets skull.

    ”Sveriges politiker,
    lyssna på de unga”, skriver debattörerna i artikeln. Hmm. Jag vet inte om det är en så jättebra idé…”

Både Ipse Cogita och Jonny Fagerström tar upp en viktig punkt i sammanhanget. Om nu dagens ungdomar har klimatångest, vart har de fått den ifrån? Är det inte från media och dess skrämselartiklar. Jag menar inte att det inte är bra att värna om klimatet, men om media kontinuerligt skriver om att jorden kommer att gå under inom en snar framtid så är det kanske inte så konstigt att vissa känner ångest inför framtiden.

Som blogg Tianmi skriver, man verkar alltid behöva någon domedag vid horisonten. Jag undrar vad som kommer härnäst?

Kommentera