Skolor och lärare

Läraryrker är så kallat kört i botten. Det visar en ny undersökning gjord av Dagens Nyheter som kommit fram om att man kan komma in på lärarlinjen på högskolan med 0,1 poäng på högskoleprovet. Detta står i jämförelse med att om man bara svarar ”C” på alla uppgifter får man generellt 0,4 poäng. Detta har självklart utlöst ett ramaskri, främst från äldre, att ungdomen är outbildad och kommer att köra Sverige i botten.

Man måste ta hänsyn till att alla människor inte fungerar likadant. Vissa presterar bra på prov, andra inte. Att man ska döma folk som gör ett dåligt prov känns lite väl hårt, särskilt när man inte vet sammanhanget.

Att man kan bättra sig är ingen nyhet, trots att man kommer in på lärarlinjen med 0,1 i poäng så tror jag inte man klarar utbildningen om man inte kämpar. Utbildningar har krav på prestation som alla måste leva upp till.

Självklart är det synd att läraryrkets rykte har körts i botten, att det är en av de lättare utbildningarna att komma in på. Samhället skulle må bra om det var lite konkurrens eftersom urvalet då skulle få fram mer kämpande ungdomar.

Bloggen iniskogen skriver om många förslag om varför läraryrket har nedvärderas de senaste åren:

”Varför har den svenska skolan krackelerat tvistar de lärda om. Var det  kanske kommunaliseringen? Friskolorna? Betygsbristen? Datorerna? Vinsterna i friskolor? Invandringen? Lärarlönerna? Lärarutbildningen? Ointresse för detta yrke? Kanske eleverna själva? Eller föräldrarna som inte hinner hjälpa barnen med läxor? Eller – har vi bara blivit dummare? Är kunskapen skolan förmedlar onödigt?”

Felet ligger, enligt vissa, i ökande antal friskolor. Politiker vill nu förbjuda vinstuttag från skolor. Svenska Dagbladet skriver om detta:

”Det är ett pinsamt förakt för vanliga människors rätt att välja. Politiker har chansen att visa att de kan ge medborgarna den bästa välfärden, men det faktum att de misslyckas på många ställen i landet kan inte innebära att vi ska tvinga medborgarna tillbaka till något som är sämre än de privata alternativen.”

2 thoughts on “Skolor och lärare

  1. Göra dåligt på ETT prov? För det första består högskoleprovet av flera ämnesskilda delprov där man åtminstone bör vara duktig på det delprov som är närmst vad man sedan vill undervisa i.

    För det andra kan man – om man hade en dålig dag – alltid göra om provet igen. Många gör om provet eftersom första resultatet mest var ett känna-på-test. Om 0.1 är det bästa man kan prestera så är man olämplig att undervisa andra i teoretisk kunskap. Man kanske kan bli en kompetent lärare i praktiska ämnen, men om det kan man bara spekulera.

    Många är t ex dåliga på matematik och har kanske planer på att undervisa inom humaniora. Man kan köra totalt på matematik-delarna på högskoleprovet och ändå få över 1.0 på högskoleprovet. Och om du även är dålig på språkförståelse, exakt vad är det då du hade tänkt undervisa i?

    Den här attityden är ju grunden till att allt fler lärare på högskola, inte minst inom humaniora, beklagar sig över att eleverna inte kan uttrycka sig ens begripligt, än mindre grammatiskt korrekt.

    Hur ska en person som inte har hjärnan utformad för att kunna svara på okomplicerade kryssfrågor verkligen kunna undervisa och examinera andra med prov? Det säger ju sig självt att det inte går på annat än inom praktiska ämnen – om än ens då. Jag har själv gått en praktisk linje på gymnasiet och även där var proven baserade på teori ibland.

  2. Pingback: …och den ljusnande framtid är vår | iniskogen

Kommentera