Socker och hälsa

Sveriges Radio har gjort ett inlägg om sockerindustrin och den hälsopåverkan som socker har på våra kroppar. Sveriges Radio har även gett ut ett kort avsnitt om hur de nya lagarna i USA om att behöva redovisa för sockertillsatser i livsmedel har retat upp lobbyorganisationerna för socker.

Frida Boison skriver ett inlägg i Expressen om sockerberoendet i Sverige och världen och hur det har utvecklats. Ett utdrag:

”Ett beroende vi byggt upp länge. På 1800-talet åt vi i snitt fyra kilo socker per år. Idag äter vi 40 kilo socker per år.

Det verkar inte spela någon roll hur mycket forskningsresultat som pekar på samma sak, vi fortsätter fylla godispåsarna större och större för varje år ändå. Trots att en stor sockerkonsumtion ökar risken för diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och skrumplever. Trots att forskning visar att godis är farligare än vi trott. Vi fortsätter att köpa vårt godis som besatta. Det verkar inte spela någon roll att vi från forskningshåll får larmrapporter om att 17 procent av alla barn mellan sju till nio år idag leder av övervikt, något åtta svenska forskare påpekade i en debattartikel i DN redan i oktober 2016. Det verkar inte spela någon roll att tio procent av alla amerikanska barn har fettlever idag. Eller att professor Robert H Lustig som forskat på barnfetma i 30 år säger att barnfetma inte är en epidemi längre, att det är en pandemi.”

Många håller med om att socker är en hälsofara och att vi i dagens samhälle äter för mycket socker. Men det är svårt att införa förändringar när de som tar besluten är lika sockerberoende som alla andra. Annika Dahlqvist skriver på sin blogg:

”Det är viktigt att man tidigt i livet får lära sig vad man ska äta.”

Ryssland och nervgift

Den 4:e mars blev Sergej Skripal och hans dotter förgiftade i Salisbury, Storbritannien. Skripal var en före detta överste i ryska militära underrättelsetjänsten och spionerade för Storbritannien, blev tillfångatagen av Ryssland 2006 och utväxlades därefter till Storbritannien.

Storbritanniens premiärminister Theresa May sa att det är högst sannolikt att det är Ryssland som ligger bakom dådet. Detta eftersom prover av nervgiftet visar att det är av en sort som utvecklades i Sovjetunionen. Sveriges utrikesminister Margot Wallström har uttalat sitt stöd för Mays krav på Ryssland.

Ryssland svarade inte på Theresa Mays ultimatum, och anger att de inte har några planer på att göra det ”förrän vi får prover på den kemiska substansen”.

Till följd av detta skickar 14 EU-länder hem ryska diplomater. Bloggen Pepprat skriver ett bra inlägg om detta, ett utdrag:

”I en värld där nationer slutar att prata med varandra kommer risken för vapenanvändning närmare.

Låt oss hoppas att bevis för vilka som ligger bakom giftdådet i Salisbury kommer fram och att det inte dröjer för länge. Till dess skulle man kunna önska att regeringar och etablerade journalister väntade lite både med slutsatser och med åtgärder.”

Många är kritiska över hur läget har hanteras, och anser att man borde presentera bevis innan man inför åtgärder. Andra anser att även Sverige borde utvisa Ryska diplomater för att hålla upp en enad front mot Ryssland.

Flygresor och klimatångest

En diskussion har blossat upp gällande västvärldens flygresor och den miljöpåverkan detta har.

Många talar ut och trycker på vikten att minska sitt flygande. Andra anger att de inte kommer ändra sitt beteende. Jonatan Loxdal skriver ett bra inlägg om hur medvetenheten har ökat kring flygresor och de konsekvenser det har, och även om hur man borde våga ta steget att ifrågasätta normen kring flygresor i vårt samhälle. Ett utdrag:

”Om du ser någon kasta en tom ölburk på gatan eller i en skog tror jag att nio av tio skulle säga ”vad fan gör du det där för?”, eller hur?  Och den du säger det till skulle inte tycka att du var en jobbig jävel.

Skillnaden är att man begränsar sitt liv om man inte flyger.

Men vi har en massa saker som är moraliska som begränsar oss. Det enklaste sättet att bli mätt är att ta mat från affären, men jag gör det inte, dessutom skulle det se illa ut. Framför allt har vi en livsstil, mer än för trettio år sen, som går ut på att livet är att resa. Det känner jag själv. Det jag sparar till är resor. Det man längtar efter är resor. Resan är så sammanvävd med vår föreställning om vad livet ska vara.”

Fredrik Wass tar upp ett intressant perspektiv då han skriver att det är rasistiskt att flyga. Han bygger främst sitt resonemang på podcasten Lilla Drevet. Här är ett utdrag ur Fredriks blogginlägg:

”Det känns mer frivilligt och valbart att flyga för nöjes skull, och alltså något man som individ kan påverka i större utsträckning.

För det kommunicerar ju inte bara en klasstillhörighet och en ekonomisk status (kolla, jag har råd att göra det här) som i sig kan vara problematisk, utan det bidrar också till normen kring vilka resor som är rimliga att göra och på vilket sätt.”

Anna-Maria skriver om att det bara dyrare att flyga för att få folk att bryta denna vana. Där är en viktig sak att komma ihåg att om flyg görs dyrare så blir det verkligen en klassfråga. Ska endast rika ha råd att ta flyget?

Granskning och Metoo

Upprop har gjorts för att granska Metoo-rörelsen. Vissa anser att kampanjen har gjort en hel del skada då den pekat ut enskilda individer.

Anna Hedenmo skriver en bra text på Expressen där hon tar upp vikten att upprätthålla den kritiskt granskade journalistiken, särskilt under revolutionstider. Ett utdrag ur hennes text:

”Men vad vet vi egentligen om omfattningen av de sexuella trakasserierna i dagens Sverige efter höstens Metoo-rörelse? Hur vanligt är det att lärare, journalister eller idrottare måste värja sig mot ovälkomna närmanden? Och hur är det med förövarna – är de lika många som offren, eller är det en mindre grupp män som utsätter kvinnor gång på gång?

Vi journalister är vanligtvis noga med fakta, och vi sätter en ära i att inte svepas med i känslostyrda kampanjer. Vi försöker hålla huvudet kallt och slår vakt om vår professionalism och integritet. Men hur mycket is i magen hade vi hösten 2017?”

Vissa anser däremot att Metoo rörelsen inte kommer att bli långlevande, just på grund av den börjat fokusera på samhälleliga strukturer istället för individer. Anders S. skriver ett bra och informativt blogginlägg om statistik kring sexualbrott och hur de ändrats, eller inte ändrats, de senaste åren. Ett utdrag:

”Resultaten visade exempelvis på ett starkt samband mellan höga värden på jämställdhetsindexet (EIGE) och hög förekomst av rapporterat våld mot kvinnor. Ju mer jämställt ett land är, ju fler rapporterade sexualbrott och ju högre rapporterad utsatthet för sexualbrott.

En närliggande tolkning är att det i länder med hög jämställdhet är lättare att prata om våldet, vilket gäller även i intervjuer eller självrapporteringsundersökningar, där fler delar med sig av sina erfarenheter. Mörkertalet är alltså mindre. En annan förklaring, även den kopplad till den relativt höga jämställdheten i nordiska länder, är att toleransen mot detta våld är lägre och att fler händelser därmed definieras som övergrepp – inte bara i lagens mening, utan också i allmänhetens ögon.”

Musikhjälpen och välgörenhet

Musikhjälpen 2017 har nu gått av stapeln och resultatet blev rekordhöga 586 000 engagemang och 74 410 363 insamlade kronor! Ämnet i år var ”Barn är inte till salu”. Farah Abadi, Molly Sandén och Kalle Zackari Wahlström var årets programledare. Kalle säger till Dagens Nyheter:

”Det är så här samhället borde vara, som Musikhjälpen, att alla hjälps åt för att stötta dem som har det svårt. Visst är det mäktigt.”

Programledarna är instängda i en glasbur i sex dygn och sänder då direktsänd radio där man kan önska låtar. Pengarna som samlas in genom låt-önskningar och genom andra bössor och aktioner går till välgörenhet. Molly sa till Nöjesbladet:

”Det har varit omskakande. Och upplyftande.”

Många har engagerat sig och anser att det är ett väldigt viktigt ämne att uppmärksamma.

Även Plan Sveriges blogg har gjort ett bra inlägg kring ämnet som du kan läsa här.

Me Too och reaktioner

Me Too rörelsen har svept igenom Sverige de senaste veckorna och många har gått fram med berättelser och anklagelser. Bloggen EnligtO skriver bra om ämnet:

”Det började med #metoo och den lavin av protester som följt sköljer över oss har chockat mig. Jag, liksom alla, visste om att det fanns en hel del svin i kulturvärlden. Det är liksom en självklarhet som blivit så naturligt att den inte skapat några rubriker. Inte förrän nu, när kvinnor gått samman och visat att män som utnyttjar kvinnor inte är några få, utan väldigt, väldigt många. Det som kanske setts som normalt beteende ifrågasätts nu och ibland blir protesterna så stora att de nästan blir obehagliga. Grunden är ändå att det är bra att obehagliga handlingar uppmärksammas och att många visar att ett sådant agerande inte alls är normalt eller accepterat, utan obehagligt och sjukligt.”

Vissa är oroliga att uppropen kommer att peka ut oskyldiga personer med falska anklagelser; och det är en konkret möjlighet. Det är däremot inget som får väga tyngre än det positiva av att kränkningar och brott äntligen kommer fram i ljuset. Tycker Naomi Abramowicz sammanfattr det hela bra på Expressen:

”Det är inte lätt att vara sextrakassör nuförtiden. Inte ens inom politiken får de verka ifred.”

Bokmässa och valfrihet

Bokässan 2017 går av stapeln i Göteborg mellan fredagen den 29 september och söndagen den 1 oktober. Många har valt att bojkotta årets mässa efter att Alternamedia och Nya Tider har blivit godkända som utställare. Detta i kombination med att ett demonstrationståg hålls av nazistiska Nordiska motståndsrörelsen i centrala Göteborg under lördagen.

Patrik Lundberg skriver i Aftonbladet om vikten av att besöka och stödja mässan trots allt:

”De som menar att bokmässan lämnar fritt spelrum för extremismen missar också vad som egentligen pågår, och alltid har pågått, i mässhallarna. Varje år åker tiotusentals bibliotekarier och lärare till Göteborg. En tredjedel av alla besökare jobbar i skola eller på bibliotek. De åker inte för att dricka rödvin. Inte för att få Leif GW Perssons autograf. Absolut inte för att mingla med extremister. De åker dit för att fortbilda sig.
….
Skol- och biblioteksväsendet är och förblir samhällets bästa vaccin mot fanatism, våld och totalitära ideologier. Och bokmässan är, tillsammans med ett antal mindre konferenser, en förutsättning för att de här hjältarna ska få fortbilda sig.”

Helena skriver i Kultorkollo om att kontroversen kring Bokmässan ändå fått några positiva konsekvenser:

”Det positiva jag kan se komma ur allt detta elände är tack och lov en riktigt bra sak. De alternativa scener som skapats för möten och motstånd under mässhelgen i Göteborg öppnar för något viktigt, tillsammansskap mot fördomar och våld. Dessutom bjuds det också på mässan in till gott om samtal kring demokrati och motstånd.”

Många ser ändå fram emot Bokmässan och säger att de väljer att gå trots allt.

Nordkorea, kärnvapen och internationell politik

Nordkorea har genomfört sitt sjätte kärnvapentest. Den bomb som testades sägs vara tio gånger starkare än den bomb som sprängdes under landets förra kärnvapentest. Det var under söndagsmorgonen den 3:e september som seismologer i Japan mätte stora skakningar i Nordkorea. Dagens Nyheter skriver:

”Det var vid 05.30-tiden på söndagsmorgonen som flera jordbävningsinstitut rapporterade starka skakningar i Nordkorea, med en magnitud på 5,6 .
Enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap, som citerade regeringskällor, rörde det sig om en artificiell jordbävning och kunde tyda på att Nordkorea genomfört en ny testsprängning av en kärnladdning.
….
Skakningarna verkar enligt USGS uppgifter ha skett på ytan, djupet är satt till 0,0 kilometer. USGS betecknade det därefter som en möjlig explosion. Magnituden 6,3 uppgavs för explosionen. USGS skriver på hemsidan att om det är en explosion så kan man inte säga vilken typ det är, men den har inträffat i det område där kärnvapentest skett tidigare.”

I efterhand har Nordkorea gått ut i sin statsstyrda television att det var en vätebomb man testat, med ”total framgång”. Sydkoreas militärchef Cho Han Gyu ar uttalat sig om händelsen:

”Alliansen mellan Sydkorea och USA, som är mer sammansvetsad än någonsin tidigare, har full kapacitet att straffa Nordkorea. Sydkoreas och USA:s gemensamma styrkor kommer att vidta militära motåtgärder.

Det är en oresonlig provokation trots våra varningar. Ansvaret för utvecklingen ligger helt på Nordkorea.”

 

Transportstyrelsen och säkerhet

En politisk skandal har nyligen uppdagats, Transportstyrelsen har outsourcat driften av sin IT-drift till tekniker i Tjeckien och Serbien, som inte blivit säkerhetskontrollerade. SVT skriver om händelsen:

Det var den 4 februari 2016 som Försvarsmakten fick information från Säkerhetspolisen om att Transportstyrelsen hade outsourcat sin IT-drift till tekniker i bland annat Tjeckien och Serbien.

Transportstyrelsen hade av tidspress låtit tekniker i dessa länder få full tillgång till hemlig information trots att de inte var säkerhetsprövade av svenska myndigheter.

 

Svenska Dagbladet har en artikel som ganska kort och bra sammanfattar vad som hänt.

 

Insane Meditation skriver på sin blogg om farorna med onödig informationsinsamling och att det enda sättet att inte riskera allvarliga säkerhetsläckor är att inte samla in informationen till att börja med.

Aleksandra Boscanin skriver i GP om skandalen:

”Gränslöst är nog det ord som bäst beskriver vidden av det IT-haveri hos Transportstyrelsen som nyligen uppdagats. Förutom att personuppgifter och bilder på miljontals svenskar hamnat hos främmande makt så har även känslig information om svensk infrastruktur – vägar, hamnar, broar och tunnelbanor – läckt ut.

Detta är information som kan utgöra en allvarlig fara för rikets säkerhet. Det är dock inte främmande makt som aktivt har försökt tillskansa sig informationen utan Transportstyrelsen som högst frivilligt har gett bort den.

Som om detta inte vore nog skickade man i mars förra året av misstag ut ett mail med känsliga personuppgifter – däribland adresser till personer som lever med skyddad identitet – till företag som prenumererade på Transportstyrelsens databas. Detta skedde inte bara en utan två gånger.”

 

Sommarpratare och popularitet

Årets sommarvärdar i P1 har nu börjat hålla i sina sommarprat. I år kan man även lyssna på dagens sommarprat redan till frukost, och enligt DN ligger Sommar i toppen av listorna över mest lyssnade poddar varje år.

Från Aftonbladet:

”Nytt för i år är att varje program kommer att läggas ut i en poddversion redan 07.00 på morgonen. De artister som vill har dock fortfarande möjlighet att sända direkt med start klockan 13.00.”

I år har Rickard Söderberg pratat om kärlek, Sarah Sjöström talat om simning och Negra Efendić om att flytta till Sverige. Mottagandet har varit blandat, men mestadels positivt.

Dagens Nyheter skriver om vilka det är som får höras i Sommar:

”Kvinnorna är fler än männen bland de 58 utvalda – 30 mot 28. Kulturarbetarna är som vanligt flest: ett tiotal musiker, några fler författare och en handfull skådespelare. Bara några få från sportens värld men allt fler tycks hämtas från den akademiska sfären. På senare år har professorerna stått för några av de populäraste programmen.

– Det är inte lätt, men vi försöker spegla Sverige så bra vi kan. Vi lyckas inte alltid och många tycker att just deras grupp inte får vara med, säger Johar Bendjelloul.
Programmet själva idé gör att det är samhällets mest hyllade artister, universitetens kunnigaste och näringslivets mäktigaste som får breda ut sig varje sommardag.”

Sommar i P1 sänds dagligen mellan den 24 juni-20 augusti.