Plast och miljön

Den 24 oktober 2018 röstar Europaparlamentet för att förbjuda bestick, tallrikar, sugrör, bomullstopps och liknande engångsplastartiklar. Förslaget väntas gå igenom med eventuella tillägg och ändringar. Dagens Nyheter skriver om omröstningen:

”Utöver förbuden föreslår EU-kommissionen ökat producentansvar för fler varugrupper, som livsmedelsförpackningar, tobaksvaror och ballonger. Det sistnämnda har en del tolkat som att det skulle vara stopp för ballonger på barnkalas.

Så är det inte, som förslaget ser ut i dagsläget. Däremot är det tveksamt om det framöver går att släppa iväg tusentals ballonger när det ska invigas ett köpcentrum eller ett idrottsevenemang. För hur ska någon ansvarig kunna återvinna dem?

På onsdag vet vi Europaparlamentets slutliga ståndpunkt. Det ska sedan förhandlas med den andra lagstiftaren i EU, ministerrådet. I rådet samlas medlemsstaternas miljöministrar. De har ännu inte kommit fram till en gemensam ståndpunkt, men en sådan väntas inom kort.

Prognosen just nu är att ett slutligt beslut finns runt årsskiftet och att sedan medlemsstaterna får ett antal år på sig, fyra har nämnts, för att fasa ut dessa engångsartiklar av plast.”

Plastpåsar marknadsförs ibland som milövänliga, vilket enligt Åsa Stenmarck— som på regeringens uppdrag utreder plastens påverkan på miljön— är ett stort problem.

”Som konsument låter det bra. Man vill vara miljövänlig och då låter det bra att den är gjord på sockerrör. Men på vägen från fältet har sockerrören i processen blivit en polymer och har samma egenskaper som en plast gjord av olja. Och inga plaster bryts ner fullständigt i naturen.”

Plast är en del av hur människan påverkar miljön omkring henne, någonting som folk uppmärksammar mer och mer. I det långa loppet får vi se om ”klimatångesten” leder till förändring eller handlingsförlamning.

Riksdagsvalet och resultat

Riksdagsvalet 2018 är över och resultaten har kommit in. Partiet med flest röster blev Socialdemokraterna (28,3 %). De rödgröna partierna får tillsammans 144 mandat, Alliansen får 143 och Sverigedemokraterna 62. Aftonbladet har sammanställt en interaktiv karta där man kan kolla vilka som röstade på vilket parti. Dagens Nyheter har sammanställt information om Sveriges nya riksdag. Lite statistik kring valet:

”Valdeltagandet blev 87,2 procent, vilket är drygt 1,3 procentenheter högre än förra valet. Kommunen Lomma hade det hösta valdeltagandet med 93,7 procent och lägst hade Haparanda med 72,8 procent.”

Valet har sedan lett till en period med mycket diskussioner om hur ledningen av landet ska se ut, många tror även på omval.

Andreas Norlén (M) har valts till riksdagens talman.

348 ledamöter deltog i omröstningen. Andreas Norlén fick 203 röster och Åsa Lindestam fick 145. Anders Ygeman, Socialdemokraternas gruppledare, uttalade sig direkt efter valet:

”Jag har gratulerat Andreas Norlén till valet. Samtidigt tycker jag det är synd att vi inte har lyckats nå blocköverskridande enighet om talmansvalet. Det riskerar att försvaga talmansämbetet.”

Riksdagsval och politik

Den 9:e september så är det riksdagsval i Sverige. På hemsidan val.digital så kan du se en aktuell sammanställning av opinionsmätningar i Sverige. Tidigare statsminister Göran Persson har talat med Aftonbladet och säger att:

”Jag utesluter inte nyval, det är en mycket unik situation.”

Sveriges Radio har intervjuat många partiledare, dessa intervjuer, och mer angående valet, kan du se här. Expressen har satt ihop en valkompass där du kan svara på frågor för att få hjälp med vilket parti som står närmast dina värderingar.

Metro skriver om hur Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, OSSE, har skickat två observatörer till Sverige inför årets val. Thomas Rymer, talesperson för OSSE säger att:

”Det här är första gången som vi skickat några på uppdrag eller utfört någon form av observation i Sverige.”

Den kritik som Sverige fått är att valhemligheten inte varit garanterad då valsedlarna inte varit tillräckligt skymda i tidigare svenska val, och att det inte har funnits tillräckligt många valsedlar från samtliga partier i alla vallokaler.

Om du behöver en uppfriskning i hur ett val i Sverige går till så har metro gjort en smidig sammanfattning som du kan läsa här.

Fotbolls-VM

Fotbolls-VM för herrar 2018 hålls i Ryssland mellan den 14 juni och 15 juli.

Det finns flertalet bloggar som skriver om tävlingen. En stor händelse i Sveriges VM är det hat som riktats mot spelaren Jimmy Durmaz efter att hans tackling av en tysk spelare ledde till Tysklands andra, och avgörande, mål. Hatet har även haft tydliga rasistiska kopplingar. Många skriver om situationen med Jimmy Durmaz, bland annat Willy på bloggen Fotboll. Ett utdrag:

”Att Jimmy Durmaz orsakar frisparken i helt fel läge är naturligtvis både klantigt och matchavgörande. Det får man tycka, det måste man få tycka. Men att så många tar sig friheten att på de mest häpnadsväckande och smaklösa sätt tala om det för Jimmy Durmaz, via exempelvis hans instagram, är helt sjukt och en skam för Sverige. Ingen förtjänar att få de kommentarerna som han och hans familj tvingades utstå efter slutvisslan. Det var allt från ”äcklig självmordsbombare” till landsförrädare. Fy fan.”

Jimmy Durmaz, tillsammans med landslaget, har tagit tydlig ställning emot rasism och hat. I Jimmys tal sa han bland annat:

”Jag är fotbollsspelare på högsta nivå, att bli kritiserad är något vi lever med. Det ingår i vårt jobb, det tar vi alla dagar i veckan. Men att bli kallad blattejävel och självmordsbombare. Att få hot mot min familj och mina barn, mordhot. Det är helt oacceptabelt.”

Det finns även tips för de som väljer att resa till Ryssland och kolla på matcherna på plats.

Flertalet nyhetssajter följer tävlingen, bland annat Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet.

Sommarvärme och risker

Årets maj har varit rekordvarmt. Många anser att det är skönt, ett utdrag från Jonas Månssons krönika i stockholmdirekt:

”Jag njuter och klagar inte det minsta. Just klagomål har jag visserligen inte hört så många, däremot flera märkliga resonemang kring just sommarvädret.

På P4 diskuterades oro och jag har även läst i olika nyhetsartiklar och hört om folk som på allvar inte kan njuta av sommarens tidiga ankomst. Inte för att det är för varmt eller ställer till det på annat sätt.

Det som oroar är att sommaren inte ska räcka till. Att den alltså skulle ta slut tidigare i år eftersom den kom så tidigt.

För mig haltar resonemanget. Det finns mig veterligen ingen ”Vackert-väder- och-värme”-pott som ska räcka hela sommaren.”

Alexandra Ohlsson, meteorolog på SMHI säger till SVD:

”Vi brukar säga att vädret har kort minne, bara för att vi nu har en varm maj, så behöver inte det betyda att sommaren skulle bli svalare för det.”

Men oavsett hur skön värmen är för vissa så skapar det även en hel del problem kring bränder och värmeslag för hundar. Bloggen Foreca skriver en liten förklaring till varför det är så varmt som det är:

”Högt upp i atmosfären, på ca 10 km höjd, strömmar vindarna runt jorden i höga hastigheter. Dessa kallas för jetströmmar och de påverkar vädret. Här ligger vindhastigheten mellan 50 och 100 km/h, eller ibland ännu mer. De uppstår på grund av stora temperaturskillnader mellan polerna och ekvatorn samt jordens rotation, och strömmar från väster till öster både på södra och norra halvklotet.

Jetströmmen böljar som en våg och ändrar läge och den bildar ofta en gräns mellan den kallare luften över Arktis och den varmare luften längre söderut. Just nu har jetströmmen ett nordligt läge med en våg som börjar söder och Grönland och drar upp över nordligaste Skandinavien. Det gör att varm luft från kontinenten får fritt spelrum att dra upp ända till våra breddgrader. Den här luftmassan är också torr och stabil med högtryck som ger oss mycket sol och lite nederbörd. Den skickar lågtryck som bildas ute på Atlanten och normalt brukar dra in över oss som på pärlband upp i samma nordliga bana.”

Länsstyrelsen har utfärdat eldningsförbud, vilket räddningstjänsten vädjar folk att följa.

 

Socker och hälsa

Sveriges Radio har gjort ett inlägg om sockerindustrin och den hälsopåverkan som socker har på våra kroppar. Sveriges Radio har även gett ut ett kort avsnitt om hur de nya lagarna i USA om att behöva redovisa för sockertillsatser i livsmedel har retat upp lobbyorganisationerna för socker.

Frida Boison skriver ett inlägg i Expressen om sockerberoendet i Sverige och världen och hur det har utvecklats. Ett utdrag:

”Ett beroende vi byggt upp länge. På 1800-talet åt vi i snitt fyra kilo socker per år. Idag äter vi 40 kilo socker per år.

Det verkar inte spela någon roll hur mycket forskningsresultat som pekar på samma sak, vi fortsätter fylla godispåsarna större och större för varje år ändå. Trots att en stor sockerkonsumtion ökar risken för diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och skrumplever. Trots att forskning visar att godis är farligare än vi trott. Vi fortsätter att köpa vårt godis som besatta. Det verkar inte spela någon roll att vi från forskningshåll får larmrapporter om att 17 procent av alla barn mellan sju till nio år idag leder av övervikt, något åtta svenska forskare påpekade i en debattartikel i DN redan i oktober 2016. Det verkar inte spela någon roll att tio procent av alla amerikanska barn har fettlever idag. Eller att professor Robert H Lustig som forskat på barnfetma i 30 år säger att barnfetma inte är en epidemi längre, att det är en pandemi.”

Många håller med om att socker är en hälsofara och att vi i dagens samhälle äter för mycket socker. Men det är svårt att införa förändringar när de som tar besluten är lika sockerberoende som alla andra. Annika Dahlqvist skriver på sin blogg:

”Det är viktigt att man tidigt i livet får lära sig vad man ska äta.”

Ryssland och nervgift

Den 4:e mars blev Sergej Skripal och hans dotter förgiftade i Salisbury, Storbritannien. Skripal var en före detta överste i ryska militära underrättelsetjänsten och spionerade för Storbritannien, blev tillfångatagen av Ryssland 2006 och utväxlades därefter till Storbritannien.

Storbritanniens premiärminister Theresa May sa att det är högst sannolikt att det är Ryssland som ligger bakom dådet. Detta eftersom prover av nervgiftet visar att det är av en sort som utvecklades i Sovjetunionen. Sveriges utrikesminister Margot Wallström har uttalat sitt stöd för Mays krav på Ryssland.

Ryssland svarade inte på Theresa Mays ultimatum, och anger att de inte har några planer på att göra det ”förrän vi får prover på den kemiska substansen”.

Till följd av detta skickar 14 EU-länder hem ryska diplomater. Bloggen Pepprat skriver ett bra inlägg om detta, ett utdrag:

”I en värld där nationer slutar att prata med varandra kommer risken för vapenanvändning närmare.

Låt oss hoppas att bevis för vilka som ligger bakom giftdådet i Salisbury kommer fram och att det inte dröjer för länge. Till dess skulle man kunna önska att regeringar och etablerade journalister väntade lite både med slutsatser och med åtgärder.”

Många är kritiska över hur läget har hanteras, och anser att man borde presentera bevis innan man inför åtgärder. Andra anser att även Sverige borde utvisa Ryska diplomater för att hålla upp en enad front mot Ryssland.

Flygresor och klimatångest

En diskussion har blossat upp gällande västvärldens flygresor och den miljöpåverkan detta har.

Många talar ut och trycker på vikten att minska sitt flygande. Andra anger att de inte kommer ändra sitt beteende. Jonatan Loxdal skriver ett bra inlägg om hur medvetenheten har ökat kring flygresor och de konsekvenser det har, och även om hur man borde våga ta steget att ifrågasätta normen kring flygresor i vårt samhälle. Ett utdrag:

”Om du ser någon kasta en tom ölburk på gatan eller i en skog tror jag att nio av tio skulle säga ”vad fan gör du det där för?”, eller hur?  Och den du säger det till skulle inte tycka att du var en jobbig jävel.

Skillnaden är att man begränsar sitt liv om man inte flyger.

Men vi har en massa saker som är moraliska som begränsar oss. Det enklaste sättet att bli mätt är att ta mat från affären, men jag gör det inte, dessutom skulle det se illa ut. Framför allt har vi en livsstil, mer än för trettio år sen, som går ut på att livet är att resa. Det känner jag själv. Det jag sparar till är resor. Det man längtar efter är resor. Resan är så sammanvävd med vår föreställning om vad livet ska vara.”

Fredrik Wass tar upp ett intressant perspektiv då han skriver att det är rasistiskt att flyga. Han bygger främst sitt resonemang på podcasten Lilla Drevet. Här är ett utdrag ur Fredriks blogginlägg:

”Det känns mer frivilligt och valbart att flyga för nöjes skull, och alltså något man som individ kan påverka i större utsträckning.

För det kommunicerar ju inte bara en klasstillhörighet och en ekonomisk status (kolla, jag har råd att göra det här) som i sig kan vara problematisk, utan det bidrar också till normen kring vilka resor som är rimliga att göra och på vilket sätt.”

Anna-Maria skriver om att det bara dyrare att flyga för att få folk att bryta denna vana. Där är en viktig sak att komma ihåg att om flyg görs dyrare så blir det verkligen en klassfråga. Ska endast rika ha råd att ta flyget?

Granskning och Metoo

Upprop har gjorts för att granska Metoo-rörelsen. Vissa anser att kampanjen har gjort en hel del skada då den pekat ut enskilda individer.

Anna Hedenmo skriver en bra text på Expressen där hon tar upp vikten att upprätthålla den kritiskt granskade journalistiken, särskilt under revolutionstider. Ett utdrag ur hennes text:

”Men vad vet vi egentligen om omfattningen av de sexuella trakasserierna i dagens Sverige efter höstens Metoo-rörelse? Hur vanligt är det att lärare, journalister eller idrottare måste värja sig mot ovälkomna närmanden? Och hur är det med förövarna – är de lika många som offren, eller är det en mindre grupp män som utsätter kvinnor gång på gång?

Vi journalister är vanligtvis noga med fakta, och vi sätter en ära i att inte svepas med i känslostyrda kampanjer. Vi försöker hålla huvudet kallt och slår vakt om vår professionalism och integritet. Men hur mycket is i magen hade vi hösten 2017?”

Vissa anser däremot att Metoo rörelsen inte kommer att bli långlevande, just på grund av den börjat fokusera på samhälleliga strukturer istället för individer. Anders S. skriver ett bra och informativt blogginlägg om statistik kring sexualbrott och hur de ändrats, eller inte ändrats, de senaste åren. Ett utdrag:

”Resultaten visade exempelvis på ett starkt samband mellan höga värden på jämställdhetsindexet (EIGE) och hög förekomst av rapporterat våld mot kvinnor. Ju mer jämställt ett land är, ju fler rapporterade sexualbrott och ju högre rapporterad utsatthet för sexualbrott.

En närliggande tolkning är att det i länder med hög jämställdhet är lättare att prata om våldet, vilket gäller även i intervjuer eller självrapporteringsundersökningar, där fler delar med sig av sina erfarenheter. Mörkertalet är alltså mindre. En annan förklaring, även den kopplad till den relativt höga jämställdheten i nordiska länder, är att toleransen mot detta våld är lägre och att fler händelser därmed definieras som övergrepp – inte bara i lagens mening, utan också i allmänhetens ögon.”

Musikhjälpen och välgörenhet

Musikhjälpen 2017 har nu gått av stapeln och resultatet blev rekordhöga 586 000 engagemang och 74 410 363 insamlade kronor! Ämnet i år var ”Barn är inte till salu”. Farah Abadi, Molly Sandén och Kalle Zackari Wahlström var årets programledare. Kalle säger till Dagens Nyheter:

”Det är så här samhället borde vara, som Musikhjälpen, att alla hjälps åt för att stötta dem som har det svårt. Visst är det mäktigt.”

Programledarna är instängda i en glasbur i sex dygn och sänder då direktsänd radio där man kan önska låtar. Pengarna som samlas in genom låt-önskningar och genom andra bössor och aktioner går till välgörenhet. Molly sa till Nöjesbladet:

”Det har varit omskakande. Och upplyftande.”

Många har engagerat sig och anser att det är ett väldigt viktigt ämne att uppmärksamma.

Även Plan Sveriges blogg har gjort ett bra inlägg kring ämnet som du kan läsa här.